Då har 2 hela veckor flutit förbi här i staden där det händer. Där det även händer att man bli sjuk. Jag befinner mig i supermetropolen och har under 3 dagars tid legat och stirrat blint på en blå fläck i mitt rums vita tak samt försökt analysera en tavla som visar en varg och konstiga träd. Så spännande har Fröken Svensson det för tillfället, men bli inte oroliga för det...det finns ju youtube!

I varje fall. De dagar jag har fått ha här i denna otroliga stad har varit fullt tillfredsställande. Min praktik på Generalkonsulatet, som absolut inte innebär kaffekokande och idogt kopierande som en del så trevligt har kommenterat, är vad jag kan bedömma av hitintills som klippt och skuren för en nationalekonom som mig själv (för oss nationalekonomer som gör det med modeller det vill säga). För er som är intresserade så kommer jag först att syssla med rapportering kring "Identifiering av klusterbildningar i Tristate Area", vilket kort sagt handlar om att hitta potentiella möjligheter där svenska företag skulle kunna ha ett intresse. På Generalkonsulatet är alla så väldigt mysiga. Det har ju inte direkt varit någon chockerande skillnad i arbetskultur gentemot hur man arbetar hemma i Sverige. Om inte konsulatet är ännu svenskare än svensken själv, abslout inget ont i detta, får man käka semlor i New York också så är jag nöjd!

Så nu har alltså 2 helger utspelat sig här på denna sidan jordklotet. Ena helgen fick jag så fint tillbringa med Becca, en kompis som bor 2 timmar utanför NYC och som jag lärde känna i Mexiko. Då det ösregnade mest blev det inte mycket utomhusaktiviteter. Jag lyckades se Times Square och Union Square med blöta fötter. På Union Square hade de en rolig "klocka" som räknade både fram och tillbaka. På bilden kan ni då se att 16 timmar 07 minuter och 36 sekunder har gått in på dagen och att det är 07 timmar 52 minuter och 23 sekunder kvar till midnatt. Det tyckte jag va lite roligt!
Den första söndagen jag va här spelades finalen i Superbowl. New York Giants som va med och senare visade sig vinna alltihopa också gjorde att hela kvarteren stod i lågor. Denna söndag tillbringade jag i norra delarna av New York i Beccas hemtrakter och tillsammans med hennes syster och helt galna, roliga, storvuxna kompisar.

Förra helgen spenderades med buller och bång tillsammans med Britney, en annan amerikanska som jag träffade i Mexiko. Vi testade på nattliv, Central Park, diverse gallerier, Empire State Building och amerikanskbryggd öl.
Då va detta lite av vad som har hänt än så länge. Väder och vind har växlat från -10 till +17.
På återseende mina vänner! Saaaknar er sååå...

Till alla de mina: Välkomna!

Då va Maja Svensson på plats i en väldigt stor stad. I en sådan där stad där man inte bara bygger små små röda hus i trä med vita knutar, utan i en sådan där stad där man bygger flera flera våningar höga hus, som lyser fint om natten och har 18 hissar var, varav 6 går till våningarna 35 - 49.
En sådan stad kallas för New York. Maja har anlänt till staden New York!
Efter cirka 9 timmars flyg stannade slutligen motorerna på amerikansk mark, och i en taxi in mot storstaden upptäcktes att natthimlen helt plötsligt hade fler stjärnor än väntat. Tänk så vackert det kan vara ändå, med alla dessa flera våningar höga hus.
Taxi stannade efter 30minuters samtal om väder, vind och köttbullar framför vad som skulle bli mitt nya hem. En underbart trevlig engelsman som bott i Sverige i 8 år tillsammans med hans lika underbart trevliga familj öppnade dörren och så va lilla Maja på plats i ännu ett äventyr.
Ett äventyr som skulle visa att Mexiko inte va ett avslutat kapitel, då hela kvarteret visade sig vara fullt av mexikaner och då hela snabbköpsbutiken gungade salsa första morgonen jag skulle köpa frukost.
Efter några dagar i vad jag fick reda på va Spanska Harlem förstod jag att området va bosatt av latin- och afroamerikaner, 1 engelsman och 2 rödhåriga typer, varav en maja och en rödhårig ung man som syntes till på tunnelbanan.
Som första inledning på en oändlig resa får detta ge en inblick i vad som komma skall. 4 dagar och lite till har nu spenderats i denna omvälvande livliga stad och detta är bara början. Imorrn är det andra dagen som praktikant i ett väldigt högt hus. Närmare bestämt hela 49 våningar, där det finns just 6 hissar av 18 som går till våningarna 35-49. Att komma ner ifrån 45:e våningen där Sveriges generalkonsulat håller till tar mindre än 10sekunder, som det i jämförelse med Högskolan i Jönköpings klistersega hissar tar för att ta sig ner ifrån andra våningen.

Håll tillgodo i väntan på nästa inlägg, beskrivande helgens och generalkonsulatets första händelser.

Saknar er alla underbara människor sååå....

Stooora Kramar