Då va Maja Svensson på plats i en väldigt stor stad. I en sådan där stad där man inte bara bygger små små röda hus i trä med vita knutar, utan i en sådan där stad där man bygger flera flera våningar höga hus, som lyser fint om natten och har 18 hissar var, varav 6 går till våningarna 35 - 49.
En sådan stad kallas för New York. Maja har anlänt till staden New York!
Efter cirka 9 timmars flyg stannade slutligen motorerna på amerikansk mark, och i en taxi in mot storstaden upptäcktes att natthimlen helt plötsligt hade fler stjärnor än väntat. Tänk så vackert det kan vara ändå, med alla dessa flera våningar höga hus.
Taxi stannade efter 30minuters samtal om väder, vind och köttbullar framför vad som skulle bli mitt nya hem. En
underbart trevlig engelsman som bott i Sverige i 8 år tillsammans med hans lika underbart trevliga familj öppnade dörren och så va lilla Maja på plats i ännu ett äventyr.
Ett äventyr som skulle visa att Mexiko inte va ett avslutat kapitel, då hela kvarteret visade sig vara fullt av mexikaner och då hela snabbköpsbutiken gungade salsa första morgonen jag skulle köpa frukost.
Efter några dagar i vad jag fick reda på va Spanska Harlem förstod jag att området va bosatt av latin- och afroamerikaner, 1 engelsman och 2 rödhåriga typer, varav en maja och en rödhårig ung man som syntes till på tunnelbanan.
Som första inledning på en oändlig resa får detta ge en inblick i vad som komma skall. 4 dagar och lite till har nu spenderats i denna omvälvande livliga stad och detta är bara början. Imorrn är det andra dagen som praktikant i ett väldigt högt hus. Närmare bestämt hela 49 våningar, där det finns just 6 hissar av 18 som går till våningarna 35-49. Att komma ner ifrån 45:e våningen där Sveriges generalkonsulat håller till tar mindre än 10sekunder, som det i jämförelse med Högskolan i Jönköpings klistersega hissar tar för att ta sig ner ifrån andra våningen.
Håll tillgodo i väntan på nästa inlägg, beskrivande helgens och generalkonsulatets första händelser.
Saknar er alla underbara människor sååå....
Stooora Kramar
En sådan stad kallas för New York. Maja har anlänt till staden New York!
Efter cirka 9 timmars flyg stannade slutligen motorerna på amerikansk mark, och i en taxi in mot storstaden upptäcktes att natthimlen helt plötsligt hade fler stjärnor än väntat. Tänk så vackert det kan vara ändå, med alla dessa flera våningar höga hus.
Taxi stannade efter 30minuters samtal om väder, vind och köttbullar framför vad som skulle bli mitt nya hem. En
underbart trevlig engelsman som bott i Sverige i 8 år tillsammans med hans lika underbart trevliga familj öppnade dörren och så va lilla Maja på plats i ännu ett äventyr.Ett äventyr som skulle visa att Mexiko inte va ett avslutat kapitel, då hela kvarteret visade sig vara fullt av mexikaner och då hela snabbköpsbutiken gungade salsa första morgonen jag skulle köpa frukost.
Efter några dagar i vad jag fick reda på va Spanska Harlem förstod jag att området va bosatt av latin- och afroamerikaner, 1 engelsman och 2 rödhåriga typer, varav en maja och en rödhårig ung man som syntes till på tunnelbanan.
Som första inledning på en oändlig resa får detta ge en inblick i vad som komma skall. 4 dagar och lite till har nu spenderats i denna omvälvande livliga stad och detta är bara början. Imorrn är det andra dagen som praktikant i ett väldigt högt hus. Närmare bestämt hela 49 våningar, där det finns just 6 hissar av 18 som går till våningarna 35-49. Att komma ner ifrån 45:e våningen där Sveriges generalkonsulat håller till tar mindre än 10sekunder, som det i jämförelse med Högskolan i Jönköpings klistersega hissar tar för att ta sig ner ifrån andra våningen.
Håll tillgodo i väntan på nästa inlägg, beskrivande helgens och generalkonsulatets första händelser.
Saknar er alla underbara människor sååå....
Stooora Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar